Också i denna artikel:
Linstyrd modell
Linflygning

Linflygning i Savolax
Ilkka Klemetti

Förutom de vanliga sevärdheter vid en semesterresa kan man t.o.m. störta till "sevärdheter" inom modellflyg. I Kuopio är det möjligt att se sådana modellflygningsaktiviteter, som man inte träffar varje dag. I Kuopio MFK finns det en aktiv grupp entusiaster, som styr sina brännmotormodeller med hjälp av linor.

Radiostyrning är inte det ända sättet att styra ett modellflygplan. Före radiostyrning utvecklades till nuförtidens nivå var linstyrning det populäraste sättet att styra modeller. Efter att avancerade proportionalradio kom till marknaden har linstyrda modeller blivit litet på sidan av huvudtrender.

En linstyrd modell styrs med hjälp av ett par linor (faktiskt tunna stålvajrar) mellan modellen och flygaren. Det är bara höjrodret som styrs. I normal horisontalflyg flyger modellen moturs runt flygaren och centrifugalkraften håller linorna spända.

Vid Kuopio MFKs fältet förbereder Mikko Husso (t.v.), Matti Husso samt Juuso Huhturi sina linstyrda modeller för flygningar.

Mikko Husso har fått sin Blue Max -modell in i luften.

Flygningen är dock inte att bara flyga en cirkel runt flygaren. Man kan flyga också ovanför piloten. Man kan tänka att man har en kupolformig yta för att flyga, flygaren står i mittpunkten av kupolen.

Detta kan låta litet begränsad och primitiv. Man fick snabbt glömma sådana tankar när Kuopio MFKs Matti Husso, Juuso Huhturi och Mikko Husso presenterade hurudant linflygning är som bäst. Modellen flyger snyggt sådana manövrar, som man inte kan tänka med en vanlig RC-modell. Försök t.ex. göra med en RC-modell en vertikal timglasfigur med höjden på 15 m. Kort sagt: linflygning är imponerande.

Med linmodeller tävlar man i flera klasser. I Finland tävlar man (mer eller mindre) med hastighetsmodeller, konstflygmodeller (stunt) och combatmodeller. I utlandet tävlar man t.o.m. skalamodeller och team-hastighetsmodeller. Naturligtvis finns det en hel del linstyrda trainers och andra fun-modeller. De modellerna, som jag såg i Kuopio, var konstflygmodeller. Förutom Kuopio finns det aktiva linflygningsentusiaster åtminstone i Jyväskylä och Helsingforsnejden.

Linstyrning heter på engelska control line, kortad C/L eller CL.

Konstflygmodellerna i Kuopio var utrustade med glödstiftmotorer av .51-.60 -storleken. Normalt finns det inte gasreglering vid linmodeller så är förgasarna enklare linsflygtyper. Eftersom det finns inga ackun, servon eller övriga RC-grejor, är modellerna relativt lätta. Lätta modeller har naturligtvis lätta belastningar och den kann byggas ännu lättare. Modellen väger 1.5-1.8 kg. Så, föreställ en .60-motor på en sådan modell. Nu börjar det bli klar varför har en linstunt grömt med kraft när man svänger den i otroliga manövrar

Med första blicken drar uppmärksamheten linornas anslutningar som står ut från vänstra vingspetsen. På andra ändan är linorna fastsatta i en skaft, som flygaren håller i sin hand. Genom at luta skaften rör linorna fram och tillbacka. In i modellen är rörelsen kopplad till höjrodret. Längden på linorna är vanligtvis ca. 20 m. Vid lägre linor blir centrifugalkraften eventuellt för liten när man flyger ovanför flygaren. Med kortare linor blir flygarean ofördelaktigt liten.

Vid loopingar lindas linorna runt varandra. Det gör dock ingenting. Linorna kan linda runt varandra tjugo gånger. Efter officiell tävlingsflygning har linorna gått runt två varv eftersom antalet loopingar är inte samma för båda riktningar.

Matti Hussos modell är Valkka Special, konstruerad av Elias Mayer. Motorn är Super Tigre 51.

Eftersom linorna måste vara spända under flygningen, är modellen byggd litet osymmetrisk så att den strävar svänga utåt från flygningscirkel. Sidorodret är ställt litet till höger och den högra vingen är litet tyngre än den vänstra.

I Matti Hussos Valkka Special finns det en skevroderliknande trimklaff på högra vingen. Han har balancerad vingarnas lyftkrafter med den. Med en sådan "roder" kan man inte försöka få modellen svänga utåt efterson vid ryggflygning skulle modellen svänga mot flygaren.

I stuntmodeller typiskt finns det landningsklaffliknande rodren på vingens bakkant. De är kopplade till styrningen på det sättet att när höjrodret går upp (modellens näsa går upp), far klaffarna neråt. Och omvänt. Detta gör styrningsverkan större och man kan flyga branta figurer.

En från mark startande linmodell kräver en flat cirkelformig area med diametern på 40 meter. Eftersom alla flyger på samma plats, måste modellen förberedas för flygningen utanför flygningscirkeln. Linorna fastsättas och dem testas. Det är lättare om man har en medhjälpare redan i detta skede. Hjälparen kan kolla att styrningen fungerar medan flygaren är länger borta med styrningsskaften. Modellen tankas för 5 minuters flygning.

Efter förberedelser bäras modellen till flygningsplats. Eftersom man ska också bära startningsutrustnigar på plats, är det bra att hålla antalet grejor den minsta möjliga. Vanligtvis tar man med bara chokeflaskan och glödanläggningen. Modellerna i Kuopio startades med den första kasten med handskhanden. Detta skulle vara bra förmåga för RC-flygare också. I detta skede justerar man inte mera nålen eftersom bränslemängden är beräknad för en passlig flygtid och man ska börja flyga utan dröjsmål.

Medhjälparen håller modellen medan flygaren går till kretsens centrum och ger klartecken. Startningsplats är under vinden sett från flygaren. En lätt modell med en kraftig motor lyfter i luften snabbt.

Snart far det! Mikko håller Valkka Special före starten.

I horisontalflyg flyger modellen moturs och i ryggflyg medurs runt flygaren. I övriga manövrar varierar riktningen förstås. Man kan flyga modellen på en kupolformig yta med flygaren i mittpunkten. Detta kan låt begränsad, men det finns hur mycket som helst möjliga manövrar, också i det officella tävlingsprogrammet.

Det är bra att veta när bränslet görjar ta slut. Det är inte roligt, om motorn stannar i mitten av låg ryggflyg. När motorn har stannat utförs en normal landning.

Linflygning kräver inte nödvändigtvis en flat yta. Vid lång gräs kan medhjälparen kasta modellen i väg. Och man kann tryggt landa på det mjuka, långa gräset.