Också i denna artikel:
Modeller och tillbehör
Flygplan i parken

RC-flyg i Italien
Ilkka Klemetti

Då man semestrar i utlandet tänker man inte alltid på att förutom de vanliga sevärdheterna så kan det finnas modellflygning i närheten.

I den berömda strandsemesterorten Rimini verkar modellflygklubben La Fenice. Klubben har eget modellflygfält i Vergiano, c:a 7 km inåt landet från staden. Förutom gräsfält har man också asfaltbana. Till inventarierna hör också ett stort tak och ett tiotal betongbord för att mecka med flygplanen. Fältet är enbart för klubbens medlemmar. På veckosluten samlas vanligtvis 20-30 flygare. Klubbens medlemsavgift är 160 €/år. Fastän priset inte inkluderar några försäkringar, tycker medlemmarna att kostnaden är rimlig för ett så fint ställe. Klubben har c:a 60 medlemmar.

Umberto Borriello hade börjat flyga helikopter tidigare på sommaren och sade sig ännu vara nybörjare på området. Han arbetar som kock på Pizzeria dell'Angelo -restaurangen, som har Italiens bästa pizzor enligt honom. Det fick jag själv erfara senare då jag testade deras guldprisbelönta pizza.

80-åriga Raoul Ceccaroni har hållit modellflygkurser på området i 33 års tid. Hans specialitet är RC-segelflyg. Den här gången kom han till fältet på motorcykel, utan modellflygplan. Raoul berättade, att han fortfarande har kvar gamla finska Lennokki modell­flyg­tidningar.

Han berättade om lokala RC-segelflyg tävlingar, där man kastade ut planen från en utsiktsplats uppe på berget i San Marino. De tävlande stod 400m nedanför på en idrottsplan, där segelplanen också landade. Kastaren fick signal via radiotelefon. Dessa tävlingar var väldigt populära bland tyskarna. Nuförtiden har dock vegetationen skymt sikten så pass att inga tävlingar har kunnat hållas de tre senaste åren.

Giuseppe Giovagnoli och Ariane.

Giuseppe Giovagnoli hade tagit med en Top Flite Elder och en Ariane motorseglare. Arianes spännvidd är 3.3 m och den är utrustad med en 7.5 cm³ Saito motor. Det här planet fick jag själv prova flyga. Det visade sig vara mycket stabilt och lätt-fluget. I Italien används både mode 1 (gasspaken på höger sida) och det hos oss bekanta mode 2 (gasspaken på vänster sida). Giuseppes radio var förstås mode 2, annars hade jag inte ens rört vid den.

Ariane är stabil och lätt-flugen.

Franco Ferrinis Aero L39 Albatros elfläkt­modell är tillverkad av Schreiner GFK. Han har tidigare startat med gummislunga men har nu byggt en dolly för markstart. Dollyn som stannar på marken efter starten, har styrbart sporrhjul som fungerar med eget servo och mottagare. Frekvensen är samma som för flygplanet och styrningen är på sidoroder kanalen. Fastän banan var jämn, så krävdes det en del för att hålla kursen i starten.

I centrum av Riminis grannstad Riccione, finns en av områdets bäst sorterade hobbyaffärer, Modellismo Riccione. I avdelningen närmast gatan säljs barnleksaker. Men låt dig inte luras, för bakom nästa dörr är en riktig skattkammare för RC-entusiasten.

Affären sköts av Chiara Angelini och hennes far Ivan. Som vanligt med affärer i centrum, så är ytan liten, men varor finns i massor: Från ARF modeller till småprylar. En stor del av varorna är i skåp eller lådor bakom disken, så för att handla krävs dialog med personalen. Ivan är erfaren modellflygare och kan erbjuda lösningar till det mesta.

På hyllorna finns 60-70 olika flygplansbyggsatser. En del är från Italienska Mantua (produktnamn Aviomodelli), som är mera känt för sina båtbyggsatser.

Modellismo Riccione finns i centrum på adressen Via G. Verdi, 16.

Ivan och Chiara Angelini visar upp Aviomodellis Bipe Special ARF.

Affären sänder också varor utomlands; paket har skickats t.o.m. till Japan. Modellismo Ricciones websida (på italienska) finns på www.omnimodellismo.it. Chiara lovar svara på engelska via epost om så krävs.

Knappt 9 km från Rimini finns Parco Tematico dell'Aviazione, som hävdar sig vara Italiens största flygpark. Störst till ytan är den i alla fall. På det 8 hektar stora området finns tiotals flygplan, militärflygplan men även markfordon, radarstationer och luftvärnskanoner.

Piaggio P.166 premiärflög 1957. Planet är utrustat med två st. 340 hk Lycoming kolvmotorer. Bakom kroppen skymtar övningsplanet Piaggio P.148:s orange-färgade vingar.

Alla utställda plan är utomhus, därför finns inga exotiska träflygplan från flygets begynnelse. Alla utom ett plan är från tiden efter andra världskriget. Hälften av de drygt 30 planen kommer från länderna i östblocket, t.ex. MiG-21 finns i 3 exemplar plus en cockpit. P.g.a. utomhusförvaringen är planen inte i glänsande skick. Endast ett fåtal Italienska plan var utställda.

Flygplanen är fint utställda och kan beskådas från all vinklar.
Promenadvägarna i parken är bra ordnade och information om varje objekt finns i en guidebok som kan köpas separat. Att klättra i parkens sluttningar i närmare 40 graders hetta får
svetten att rinna.

Den slitande utomhusförvaringen och den grova finishen syns på denna MiG-23:a.

I en museibyggnad nära ingången till parken finns förutom fotografier, modeller och bragdmedaljer ett täckande sortiment av Italienska luftförsvarets uniformer och flygdräkter från 20-talet fram till nutid.

Replican av Fokker Dr.I trippeldäckaren som pryder museéts broschyr och diverse souvernirer, är egentligen ingen replica. Den är byggd av plåt, större än originalet och dess enda uppgift är att agera lockfågel för bilisterna på den intill liggande motorvägen.

Fiat G.46:s proportioner skulle göra den lämplig som modellförebild.